En lyckad start!

Denna dagen började precis som vilken annan lördagsmorgon. Johan stökade i köket och Luce och jag låg kvar i sängen och väntade på att någon skulle ropa att frukosten är färdig. 

Innan vi satte oss till bords gick Johan ut för att hämta tidningen och insåg att vi inte tog in posten igår. Där i lådan låg ett brev till mig som jag nu väntat på i en vecka...

Läkaren sa att det skulle gå fort och denna gång är jag benägen att hålla med honom. 2 veckors väntetid får man väl ändå säga är helt ok! 

Måndagen den 8/12 är det dags att lägga sig på operationsbordet! Nu ska jag bara ragga upp en chaufför för jag tror inte att man är riktigt körklar den dagen...

Distans

Denna vecka har vi kört distans i badhuset. 

200 meter insim och sedan 6 x 400 m i fart 3. Ettan med paddlar, tvåan med paddlar och fenor, trean sammansatt utan träningsredskap x 2. Voltvändning var ett krav och eftersom luften tar slut för mig i vändningen om jag inte har näsklämma så tänkte jag att funktion går före skönhet! Och det blev jag givetvis retad för... 

Likheten mellan mig och denna man är tydligen extrem enligt Nicke...

På de sista 400 metrarna vet jag inte vad som hände men jag fick ge järnet för att inte bli varvad av Nicke eller Patrik... 

Mot slutet hade Jocke grävt fram massa roliga men svåra övningar. Tex sittandes ta sig fram utan att använda ben, bröstsimsarmtag eller frisimsarmtag. Det var svårt att lista ut vad som blir kvar... Eller att simma med fötterna före. 

Efter avbadet på 200 m kom nästa grupp och löste av oss. Marias bensparkar kan få vem som helst att kasta in handduken. Jag hann ju inte ens få till ett riktigt kort förrän hon kom till kaklet och var tvungen att stanna.

Simning

Idag var det lite tuffare i simhallen. Risken för träningsvärk är ganska stor. Jocke hade fixat diverse hjälpmedel som alla testades med stor entusiasm...

Efter insimmet på 200 meter var det teknik och fart med tex: 

16 x 25 m. Blandade simsätt.

5 x 200 m. Benspark med fenor.

5 x 200 m. Armar med paddlar. 

Nästa vecka blir det distans. Tror jag. Ska jag vara ärlig så var jag så trött efter att jag inte kommer ihåg riktigt vad vi pratade om...

Domen

Det har varit en nervös väntan. Jag har för länge sedan målat fan på väggen för jag hatar att bli besviken. Mina funderingar har endast följt delar av det som läkaren och jag diskuterade. Jag har fokuserat på det han sa om slitet brosk, atros, och att jag kommer ha det så här tills det i framtiden blir aktuellt att byta knäled... 

Idag kom beskedet från magnetkameraundersökningen jag gjorde förra veckan. Det opererade korsbandet ser mycket bra ut, brosket i knät är slitet vilket inte går att göra något åt (som vi redan visste) och ytterligare en bit av menisken har gått sönder och ligger inte bra till. Detta går att åtgärda! Men om det hjälper mot smärtan går ju inte säga förrän om ett par månader. 

Hans, läkaren, trodde men vågar inte lova att operation kommer ske innan jul. Håller  tummarna att detta åtgärdas snabbt och att det hjälper. Det är nu tre månader sedan jag sökte vård första gången för smärtan i knät...

Skogstur

Blött och kladdigt men VÄLDIGT roligt. Har glömt hur kul jag tycker detta är och hur sopig jag är... 

Maja testar födelsedagspresenten "på riktigt" för fösta gången. En ganska nöjd tjej som prickade i stort sett varenda pöl på hela rundan. 

Efter hästhagarna på Lionsleden kommer en fyrvägskorsning där man kan ta vänster. Det visade sig vara en superrolig väg. Blöt, kladdig och kuperad! 

Efter en bit delade sig vägen och där tog vi höger. När vi cyklat en bit kunde man svänga vänster men vi fortsatte rakt fram och kom då ut på Norra Tångvägen. Vi vände och valde vägen/stigen som vi tidigare cyklat förbi. 

Jag hann tänka tanken att "idag ska jag väl ändå hålla mig på benen!" Men det skulle jag inte ens tänkt för rätt var det var så låg jag där i skogen och kravlade i mossan. Men skam den som ger sig. Upp igen... Och ner igen bara 5 meter från det första stället. Ramlade lite värre denna gången med armbågen på en sten och styret in i låret. Upp igen. Kom nog 100 meter denna gången innan jag stöp igen. Då blev Johan arg på mig och tyckte att jag skulle vara försiktig eftersom knät inte är helt ok... Ja ja. Lite försiktigare då. Men det var faktiskt inte mitt fel att kedjan hoppade så jag föll en fjärde gång innan vi vände hemåt...

Tufft pass i simhallen.

Passen har utökats med en halvtimme vilket innebär att vi hinner simma lite längre och bli lite tröttare. Idag var det riktigt slitsamt. 

Emma och Johan på ena banan och Partrik och jag på den andra.

Just nu kommer jag inte riktigt ihåg exakt vad vi gjorde men det handlade om att växla tempo. Efter visade det sig att Marie klockat oss. Jag förlorade som vanligt...

Sedan var det 4x100 m benspark och därefter 8x50 m armar. 

Bensparkarna är ju inte en tiondel så jobbiga som armarna (denna åsikt delas inte av alla i gänget!).

Johan är fotograf eftersom kramp i vaden satte stopp för träningen mitt i bensparksövningarna... 

På slutet var det bara Patrik och jag kvar. Rygg och crawl i olika tempo. Lite justering på rotationen ökade min hastighet lite. Om jag bara kan lära mig att jag inte måste andas hela tiden så kanske jag kan kapa några hundradelar...