Men Johan är hård. Är det sagt så är det. Kändes som den sämsta rundan någonsin. Ingen ork, trött i benen och ett fruktansvärt dåligt humör. När jag inte orkade hänga på Nicke så gick Johan upp och försökte få fart på mig men det var ju lika lönlöst som att be en sköldpadda klättra upp i trädkojan och plocka körsbär!
Man glömmer varje gång hur sur vägen mellan Torsås och Brändabo är när man kör det hållet. Väg-*€$£*# tar ju aldrig slut!!!
Sedan är det en ganska fin sträcka ända till Brömsebro. Niclas undrade om vi skulle köra som vanligt eller raka vägen hem längs E22:an. I detta läge så kände jag att raka vägen hem lät som en toppenide! Jag kunde ett tag till och med tänka mig att spendera natten i soptunnan utanför fårhänget bara jag slapp att cykla en meter till. Men det var tydligen inte ett alternativ så det var bara att trampa på hem.
Trots trötta ben och helt slut i huvudet så avverkades 3,5 mil i ett snitt på 29,4 km/h.
Knät har kollats upp idag och det blev remiss till ortopeden i Kalmar samt order om besök hos sjukgymnast. Det inre ledbandet är inte som det ska vara och tydligen svårt att diagnostisera genom att slita och dra. Särskilt med tanke på tidigare operation och avsaknad av halva menisken. Ont som tusan gjorde det dessutom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar